Dag sju

Den här morgonen gjorde jag frukost till Ole han fick en omelett med feta ost och kroatisk korv på den blev faktiskt riktigt god om jag får skryta själv. Efter frukosten bestämde vi oss för att ta en cykeltur till Bibinje en liten by intill vår by för att se lite nya saker. Vi packade ryggsäckarna med varsin jacka för det var en aning kallt ute i vinden. När vi kom ut till förrådet där cyklarna var så låg det två kajaker framför som vi fick krångla oss över för att sedan baxa ut cyklarna ut på gården.

När vi äntligen hade lyckats med detta så såg Ole att det var ett däck på ena cykeln som var tomt på luft. Jag fick fatt på pumpen och började pumpa upp det så vi kunde ge oss iväg någon gång på vår tripp. Vi låste förrådet efter oss och gav oss iväg men redan efter en liten bit insåg vi att luften läckte ur däcket igen. Då var det bara att vända hem igen och ställa in cyklarna och i stället fick vi ta våra apostlahästar och ta oss fram gåendes. Vi hade sett på ett ställe i stan att de hyrde ut bikes and shutters så vi gick dit först. Men givetvis var det stängt så fortsatte till fots i stället.

Vi promenerade ut med havet så längt det gick sedan fick vi följa stora vägen en bit men där var inget kul att vandra med svischande bilar som for förbi. Vi hittade snart en liten grusväg som gick utanför staketet på den stora marinan där vi hade cyklat för några dagar sedan. Vi kom en bit i från stora vägen och nådde snart till en oliv lund där en man hade parkerat sin cykel och höll på att elda skräp samtidigt som en häst gick där och betade. Det var ett konstigt intryck vi fick på ena sidan staket massor med nya dyra fina båtar och på andra sidan mannen i sin olivlund med hästen som betade och den gamla cykeln som stod lutad emot ett oliv träd.

Vi kom till slutet av marinans staket och fick se skyltar som pekade emot Bibinje så vi fortsatte vår promenad åt det hållet. Det var en riktig landsväg med gamla hus och stora getter som gick och betade, vi såg också en kalkon tupp som bröstade upp sej inför sina honor och talade om för dem vem som bestämde. Naturen är verkligen fin här fruktträden blommar för fullt nu och vi har aldrig sett så rikligt blommande träd hemma innan de är helt överfulla av blommor här.

I går fick vi faktiskt se en ek och två björkar här också annars är det mest fikonträd och palmer vi ser överallt. Aloer, kaktusar, Nerium och andra fina exotiska växter. För att inte tala om det vackra blå regnet och salvia häckarna. Man kan inte se sej mätt på all den här ljuvliga grönskan som finns överallt omkring oss här.

Tillslut kom vi då fram till den sovande byn Bibinje, vi vandrade ner til havet där vi ffick se en helt underbar plats framför oss. Det turkosa/gröna klara havet och en helt fantastisk utsikt åt alla håll. Vi såg staden Zadar på långt håll och de små byarna på öarna utanför oss, bergen som fanns där också och avtecknade sej emot den blå himlen. Tänk här skulle man vara en kväll för att se solnedgången.

Vi vandrade vidare på de folk tomma gatorna tills vi hittade en liten uteservering som var öppen alldeles i båthamnen där fick det bli varsin god öl att njuta över efter vår långa promenad. Vi vilade väl en halvtimme sedan var det bara att vandra hem vår dryga promenad hem men den här gången gick vi inne på marinans område så vi fick se lite annat på hemvägen. Tack och lov så fanns det ju fräscha toaletter där på marinan också för man blir ju en aning kissnödig efter en stor öl. Hemvägen tog en timma och tio minuter tills vi var framme vid Sopranos restaurang där det blev pizza den här gången och givetvis macchiato kaffe och en maraschino likör det visste servitören redan att vi ville ha.

Vi stannade till i din lilla affären för att handla lite juice öl och dylikt innan vi kom tillbaka till hotellet. Vi plockade fram laptoppen för att kunna titta på dagens bilder. Då lyckades jag att klämma mitt lår i gångjärnet på laptoppen aj det gjorde ont.